Ja till skärpt amorteringskrav

Regeringen tog i dag beslutet som har blivit hårt kritiserat: "Mycket olyckligt".

Matilda Larsson

Kl.14:38, 30 november, 2017

Ja till skärpt amorteringskrav
Foto: Arkiv.

I dag fattade regeringen beslutet att införa ett skärpt amorteringskrav.

Det nya amorteringskravet innebär att nya bolånetagare med bolån som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera minst en procent av skulderna utöver det befintliga amorteringskravet.

Förslaget som kom från Finansinspektionen har varit väldigt omdebatterat och har mött hård kritik från flera håll.

– Regeringen måste satsa på en långsiktig bostadspolitik som underlättar rörligheten på bostadsmarknaden. Att skuldkvotstaket införs vid denna tidpunkt är mycket olyckligt och ett kortsiktigt plåster på en osäker bostadsmarknad för att minska hushållens skulder. Vad marknaden istället behöver är ett helhetsgrepp kring bostadspolitiken med sänkt flyttskatt och åtgärder för att underlätta för unga att komma in på bostadsmarknaden, säger Marcus Svanberg, vd på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

Regeringen skriver på sin hemsida att beslutet bland annat motiveras med att:

– Hushållens skuldsättning har ökat kraftigt under ett stort antal år. Den ökade skuldsättningen bygger upp stora risker för svensk ekonomi. Det är rimligt att nya bolånetagare som tar stora lån i förhållande till sina inkomster amorterar sina skulder, säger finansmarknadsminister Per Bolund.

Ett av de större argumenten mot ett skärpt amorteringskrav har varit att det kommer att påverka unga negativt.

Som 24Blekinge tidigare rapporterat har bland annat Hans LindbergBankföreningen sågat amorteringskravet.

– I första hand så förstärker det här trösklarna för, framför allt, unga att komma in på bostadsmarknaden. Det gör också att flyttkedjorna kommer att stanna upp, sa Hans Lindberg, vd för Bankföreningen till Dina Pengar.

Även Marcus Svanberg anser att det nya kravet kommer att slå hårt mot unga.

– Det utökade amorteringskravet drabbar särskilt de som ha minst resurser, unga bostadsköpare i storstäder. I Stockholmsregionen uppger till exempel mer än vartannat företag att små möjligheter att hitta en bostad gör det svårare att rekrytera personal. På så sätt riskerar de nya kreditvillkoren, inte bara att utestänga unga från att ta sig in på bostadsmarknaden, utan också att bli ett hinder för fortsatt ekonomisk tillväxt, säger Marcus Svanberg.

Som mest kommer ett hushåll tvingas amortera tre procent av sitt bolån varje år. Enligt Finansinspektionens beräkningar omfattas cirka 14 procent av nya bolånetagare av beslutet. Ungefär hälften av dessa antas minska sin belåning medan andra väljer att ta lån med skärpt amorteringskrav.

– Det är viktigt att komma ihåg att flertalet hushåll inte berörs av det här kravet. Det här kommer att få begränsade effekter på bostadspriserna och Sveriges ekonomi, säger Per Bolund.

Det nya amorteringskravet börjar gälla den 1 mars 2018.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

EXTRA: Så avslöjade polisen restaurangrånaren

En 19-årig man är åtalad misstänkt för rånet mot Gamlegårdens grekiska restaurang. Så här kom polisen honom på spåren.

Henrik Nordell

Henrik Nordell

Kl.20:05, 21 januari, 2018

EXTRA: Så avslöjade polisen restaurangrånaren
19-åringen som misstänks ha rånat Gamlegårdens grekiska restaurang är nu åtalad.

Det första rånet utanför Gamlegården Grekiska restaurang skedde den 21 oktober förra året. Personalen var på väg till sina bilar då de blev överfallna. Tre män beväpnade med pistol och jaktknivar skriker att de vill ha pengar. De fastnade på bild från övervakningskameror, samtliga svartklädda med maskering för ansiktet.

En person känner igen den ena  gärningsmannen. 19-åringen har tidigare varit inne i restaurangen. Flera av vittnena ger samstämmiga uppgifter.

LÄS MER: JUST NU: Restaurangrånaren åtalas

– Han är kund hos oss på restaurangen. Han har varit där rätt så ofta, nästan dagligen. Han åt hamburgartallrik, sedan köpte han en dricka och ett paket cigg tror jag, säger en av de anställda på restaurangen i polisförhöret.

Tio dagar senare sker nästa väpnade rån. Personalen hör en hög smäll från dörren och ser en kille som riktar ett automatvapen och knivar mot dem. Totalt är det tre maskerade personer som genomför rånet.

 

Bild från polisens förundersökning, från en av övervakningskamerorna.

Bild från polisens förundersökning, från en av övervakningskamerorna, visar hur mannen flyr från restaurangen.

 

De tar sig bakom disken och stjäl närmare 60 000 kronor i kontanter. En av gärningsmännen verkar bekant. Ett vittne är helt säker på att de är samma man som utförde personrånet en vecka tidigare. Polisen larmas och skickar dit en hundpatrull. De får inte upp något spår, men ser på gräset att en bil har kört från platsen i hög fart.

En månad senare blir en 19-årig man från Mellansverige gripen och anhållen. Han ska ha begått flera brott i sin hemstad. Det tar bara en dag för polisen att koppla samma man till rånet mot restaurangen vid Gamlegårdens centrum. Den 280 sidor långa förundersökningen visar hur utredarna har kartlagt honom.

  • En övervakningskamera från den 22 oktober visar gärningsmannen utan maskering. Det står inte var den filmen kommer ifrån, men flera kameror har analyserats från området i Gamlegården.
  • Polisen har tagit 19-åringens mobiltelefon i beslag. I den finns det bland annat bilder på när han håller i en pistol. ”Det är en plastpistol”, säger han till polisen. Efter en husrannsakan i hemmet hittas ett vapen som liknar ett automatvapen.
  • Genom triangulering av 19-åringen mobiltelefon kan man konstatera att han befann sig i Gamlegården den 21 oktober i samband med rånet.
  • På en burk Red Bull som den misstänkta gärningsmannen har druckit ur, har polisen hittat fingeravtryck. 19-åringen var den enda som beställde en sådan burk på restaurangen.

19-åringen blev på torsdagen åtalad för de båda rånen samt för grovt vapenbrott. Han förnekar att brott och hävdar istället att han varit i Kristianstad på semester. Här ska han ha bott hos en släkting.

Ytterligare en 20-årig man har förhört som misstänkt för penningtvätt efter att ha hanterat de pengarna som rånarna kom över från restaurangen. En 17-årig person har förhörts som misstänkt för båda rånen. Han har haft nära kontakt med 19-åringen, men säger sig ha lånat ut sin telefon.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

LISTA: Här är 55-plussarna som tjänar bäst i Kristianstad

Här är listan över alla 55-plussare som tjänar bäst i Kristianstad.

Kim Ahlqvist

Kim Ahlqvist

Kl.18:54, 21 januari, 2018

LISTA: Här är 55-plussarna som tjänar bäst i Kristianstad
Foto: Arkiv

Att skippa pensionen vid 65 blir allt vanligare och de ekonomiska vinsterna genom detta blir stora. Inte minst skattemässigt är det en fördel, berättar Pensionsmyndighetens Monica Zettervall för Dinapengar.se.

– Vi ser också att de flesta som jobbar vidare inte gör det på heltid, säger Zettervall.

DinaPengar har tagit fram statistik över vilka personer över 55 år i Kristianstad som har högst förvärvsinkomst:

Jan Erland Ekberg, 81 år

Inkomst: 7 293 700 kronor

Per Von Mentzer, 57 år

Inkomst: 4 700 200 kronor

Per Nilsson 61 år 

Inkomst: 3 482 400 kronor

Jan-Åke Nilsson, 77 år

Inkomst: 3 315 600 kronor

Thomas Georg Böhmfeld, 65 år

Inkomst: 3 170 900 kronor

Curt Germundsson, 73 år

Inkomst: 3 124 700 kronor

Erik Björkman, 57 år 

Inkomst: 3 101 800 kronor

Claus Ericson, 79 år

Inkomst: 2 958 400 kronor

Peter Savrin, 64 år

Inkomst: 2 820 500 kronor

Krister Asplund, 63 år

Inkomst: 2 758 500 kronor

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Håkan Hellström: ”Snabbaste vägen till framgång är hårt arbete”

REPORTAGE: Håkan Hellström om sin största affär, den stora vändningen – och missuppfattningar. I en lång intervju berättar mäklarprofilen allt om utmaningar, framtiden och hur han vill förbättra branschens rykte.

Martin Persson

Martin Persson

Kl.17:55, 21 januari, 2018

Håkan Hellström: ”Snabbaste vägen till framgång är hårt arbete”
Håkan Hellström. Foto: Martin Persson

1989 sålde han sin första bostad i Gamla Smedby, utanför Kalmar. 30 år senare är 59-åringen från Småland en av de mäktigaste inom mäklarbranschen. Här är berättelsen om Håkan Hellström – fastighetsmäklare och vd för Svensk Fastighetsförmedling Sydost, vice ordförande i huvudstyrelsen för Mäklarsamfundet, ledamot i styrelsen för Hemnet och styrelseordförande för Svensk Fastighetsförmedling.

Men allt började i småländska Kristvalla, där han växte upp på en gård med småskaligt lantbruk.

– Jag fick tidigt lära mig en devis som jag levt efter sedan dess: ”Snabbaste vägen till framgång är hårt arbete”. Jag gillar att arbeta, brinner för mitt jobb och är beredd att offra väldigt mycket, säger han till 24Kalmar.se.

Vad menar du med att offra mycket?
– Det gäller att ha en stabil grund att stå på, och det har jag i min familj som betyder väldigt mycket för mig. Jag kan nämna ett exempel från när jag jobbade på Alfa Laval och vi bodde i Spanien…

Han fortsätter:

– Jag jobbade fyra dagar i norra Spanien… sedan blev det plötsligt ytterligare några dagar, fast i södra Spanien. Då fick jag ringa till min hustru som fick åka ut till flygplatsen i Madrid med nya underkläder till mig, säger han och skrattar.

– Det handlar om att ha människor runt om en som är förstående och ställer upp. Jag reser ju konstant, så deras stöd betyder mycket.

Han nådde snabbt framgång på industrijätten Alfa Laval. Avancerade från säljare och serviceman på lokal nivå till att arbeta regionalt, nationellt och internationellt. Men det fick hårda konsekvenser.

– Jag gjorde mycket affärer, fick högre ställning, bättre lön, större ansvar, men jag tappade verkligheten. När jag bytte bransch lovade jag mig själv att aldrig tappa verkligheten igen. Då började min riktiga resa, säger Hellström.

”Det är helt fantastiskt”

Valet föll på fastighetsmäklarbranschen. Två år som anställd på Sparbanken Fastighetsbyrå gav honom blodad tand för yrket, samtidigt som friheten och att bli egenföretagare lockade lite för mycket.

– Jag kände mig lite för upplåst i den organisationsstrukturen och fick möjligheten att tillsammans med några kollegor i Kalmar ta över Svensk Fastighetsförmedling. Det var 27 år sedan, säger Håkan och skakar på huvudet.

– Jag trodde nog inte att jag skulle bli branschen trogen så länge, men här hittade jag verkligen rätt – och tillbaka till verkligheten. Glädjen över att visa ett torpställe för människor som drömmer om en ny bostad, eller att bara sitta hemma och prata med Greta som nyligen blivit änka. Det är det som är den innersta essensen i yrket, det är helt fantastiskt.

Håkan HellströmFoto: Martin Persson

Det råder inga tvivel om att han brinner för bostadsmarknaden; dåtiden, nutiden och framtiden. För det positiva och negativa. För problematiken och utmaningarna. Han rätar på sig i stolen, en noga utvald stol, på hans kontor i Kalmar.

– I den här stolen fattas många viktiga beslut och då behövs det en bra stol, säger han, halvt skämtsamt, halvt på allvar.

”Det var en fullständig katastrof”

2013 stod han inför sin största utmaning. Swedbank Franchise köpte Svensk Fastighetsförmedling av norska bankkoncernen DNB, efter en totalomvändning.

– På lördagen fick jag klartecken att vi skulle stänga affären och bli ägare till Svensk Fastighetsförmedling. På söndagen ringde vår vd och sa att det var ”Game over”. Swedbank hade höjt sitt bud med så mycket att vi inte hängde med. Då bestämde sig DNB för att sälja, säger han och fortsätter:

– Alla franchisetagare blev uppkallade till Stockholm för att informeras om att varumärket Svensk Fastighetsförmedling skulle läggas ned… detta var precis innan jul. Det var inte roligt att berätta för mina 70 anställda att: ”Vi vet inte vad som händer. Vi vet inte om vi blir nedlagda.” Det var en fullständig katastrof och den, utan tvekan, tuffaste stunden i mitt företagarliv.

”Ingen tycker synd om en fastighetsmäklare”

Men Håkan Hellström gav inte upp. I stället anlitades flera jurister som fick i uppdrag att få Konkurrensverket att förbjuda affären, samtidigt som de stämde Svensk Fastighetsförmedling AB, som ägdes av Swedbank, för dålig leverans av franchiseavtalet. Och han förbjöd alla franchisetagare att uttala sig i media.

– Alla tidningar ringde till oss. Och alla 180 franchisetagare var tvärförbannade, livrädda och ledsna. Men jag var tydlig med att vi inte skulle gå till media. Ingen fick säga något. För det första tycker ingen synd om en fastighetsmäklare, så den matchen hade man inte vunnit. Och för det andra skulle vi bara svärta ned motparten, och då hade vi aldrig kunnat vinna vid förhandlingsbordet.

17 december 2014. Dagen då sorgen, det intensiva och påfrestande året äntligen fick en vändning. Förvärvet förbjöds av Stockholms tingsrätt. Några månader senare köpte merparten av franchisetagarna i Svensk Fastighetsförmedling bolaget från DNB.

– Men då var det många miljoner som behövde komma in. Men vi hade redan pratat med våra franchisetagare, som fick springa till banker för att låna pengar. Vi kunde inte avslöja något om förhandlingarna, utan sa bara: ”När vi kallar på pengar, så vill vi att ni ska skicka in dem”, säger Håkan och skrattar.

– Det var ett häftigt tillfälle. Jag skickade ett mejl sent en kväll och några dagar senare pumpades det in massa pengar till ett konto, trots att ingen visste något om avtalet. Det handlar om trovärdighet. Det var en stark känsla och en slags belöning för allt arbete vi hade lagt ned. Det var en otroligt lycklig stund.

Hur många miljoner pratar vi om?
– Haha, det vill jag inte säga. Pass på den frågan.

De hade ju skrattat åt mig”

Stämningen vänder snabbt. En fråga om branschens rykte hos gemene man får nästan hans ögon att mörkna. En allvarlig stämning infinner sig.

– Vi slåss med ett tufft rykte. Ibland förstår jag verkligen att mäklare blir ledsna. När man tar upp tidningen och ser en nidbild av fastighetsmäklare, att vi bara skor oss själva och skär guld med täljkniv. Det är så långt från sanningen, säger Håkan Hellström.

Vad är sanningen då?
– Man kan sitta med en änka och nästan vara terapeut, sitta med ett par som ska separera eller träffa ett nyförälskat par. Det är så tvära kast, en mäklare vänder upp och ned på sig själv för att skapa något positivt – och så får man det i ansiktet. Men jag jobbar med detta på en nationell basis; att öka kunskapen och tydligheten.

Men det känns inte som att ryktet har blivit bättre?

– Nej, jag tycker att det har blivit värre. Men det är lite konstigt. Många mäklarorganisationer gör kundundersökningar där vi får väldigt höga poäng, men sedan frågar man vad gemene man tycker – och då får vi dåliga betyg. ”Fastighetsmäklare är ett jäkla folk” är den generella åsikten. Men frågar man någon som anlitat en mäklare så har upplevelsen varit väldigt bra… det är det stora dilemmat.

Det går inte att bara lägga skulden på media och rubriker?
– Vi har oss själva att skylla också. Finns det någon annan bransch som går ut med: ”Blir det ingen affär, så blir det inget betalt”. Vi jobbar gratis om det inte blir någon affär. Vad hade hänt om jag gått till en arkitekt och bett denne att rita ett hus och sagt: ”Blir det bra så betalar jag, annars inte”. Eller en målare.. de hade ju skrattat åt mig.

– Om vi bjuder på allt, så förstår jag att människor tänker att vi måste skära guld med täljkniv. Men vi jobbar allvarligt med att bli tydligare i det vi gör och öka transparensen. Och många anställda mäklare jobbar till stor del med provision, det skulle vara nyttigt för alla parter att jobba mer med fasta löner. Den frågan jobbar jag med både inom egna företaget och som vice ordförande i Mäklarsamfundet.

Håkan HellströmFoto: Martin Persson

Yrket fastighetsmäklare har varit väldigt populärt hela millennieskiftet. De senaste preliminära siffrorna från Mäklarsamfundet visar att antalet fastighetsmäklare i landet har ökat från 6 910 till 7 032 det senaste året. En ökning som även innebär tuffare konkurrens på marknaden.

– Men jag tror att konkurrens är bra och utvecklande för yrkesrollen. De yrken som inte har konkurrens löper en större risk i framtiden. Konkurrens med blanka vapen är till gagn för alla, men konkurrens som bygger på att har man sagt osanning tillräckligt många gånger så blir det till slut en sanning i människors mindset – den är oroväckande, säger Hellström och fortsätter:

– Det är direkt farligt och kan nästan liknas vid Nordkorea eller som i Italien där Berlusconi ägde alla medier. Jag ser samma tendenser i Sverige, där någon kommunicerar ett budskap och det har ingen betydelse om det är sant eller osant, eftersom det inte kommer fram någon annan information. Jag tycker att källkritiken i dag är jäkligt mycket sämre än vad den var förr.

Hur ser du på framtiden för branschen?
– Om inte media hade funnits så hade den varit bra, skrattar han.

– Men vi lever i en av de säkraste branscherna. De flestas människor vill ju bo någonstans, och det jobbar vi med. Och även om digitaliseringen kan vara oroväckande, så är jag alldeles övertygad om att det i framtiden kommer finnas ett stort behov av personlig närvaro.

– Ett av de mest slående bevisen är: Om inte det personliga mötet vore viktigt, varför skulle då en enda människa betala för en personlig tränare? Vi har inga robotar som lyckats åstadkomma detta.

”Det har blivit en klassfråga”

Även om framtiden verkar ljus för branschen, trots att man kämpar med sitt svaga rykte, så finns det fler allvarliga utmaningar. Bostadssituationen för framför allt unga har utvecklats till en ohållbar situation, menar Hellström.

– Jag ska nämna ett exempel: Om vi har ett par i 30-årsåldern med två barn, de tjänar totalt 50 000 kronor i månaden, och har inga sparade pengar. Då får de inte köpa en vanlig villa, de får inte låna till det.

– Det innebär att de inte får bo för halva månadskostnaden mot i dag. I stället hänvisas de till den dyraste boendeformen, hyresrätt. De kommer aldrig ha råd att spara ihop pengar till ett egetägt boende. Och det tycker vi är en sund bostadspolitik? Det är det inte. Vi är tillbaka i den värld där det handlar om att ha rika och snälla föräldrar som ställer upp. Det har blivit en klassfråga.

maxresdefaultFoto: Pressbild/Svensk Fastighetsförmedling

Den bästa lösningen, enligt Håkan Hellström, är att införa ett skattebefriat bosparande för unga för att främja ägandet av bostäder.

– Säg att du får spara 2 000 kronor i månaden, utan att betala skatt. Man kan även ta det så långt som att man får tillbaka de sociala avgifterna, då har du tusen kronor till. Då kan du sätta in 3 000 kronor på ett bosparkonto, det blir 36 000 på ett år och cirka 100 000 på tre år. Är ni två så blir det 200 000 kronor på tre år.

– Om man använder de pengarna till något annat, till exempel att bränna dem på Mallis. Då får man f-n betala tillbaka de sociala avgifterna och skatten, men används de till en kontantinsats till bostad så är det helt okej.

Är det en realistisk lösning?
– Ja, det tycker jag. Det finns ett liknande system i ett antal länder. Sedan får man ha ett tak på hur mycket man får ha på kontot, säg 150 000 kronor per person. Det gör en enorm skillnad om du har 300 000 kronor på ett konto när du ska köpa en bostad.

”Det du, det blir häftigt”

Håkan Hellström har en nära dialog med bostadsminister Peter Eriksson, där ett bosparkonto är en av många aktuella frågor som tas upp.

– Vi har berättat om våra lösningar, men sådant här tar tid att få igenom. Men jag tror att vi kan få gehör, säger Hellström och kommer genast in på branschens rykte igen.

– Jag tror inte att så många andra branscher upplever lika starkt hur människor faktiskt har det. Vi sitter hemma hos dem och diskuterar detta dagligen, pratar om varför de inte har råd att bo kvar eller varför de inte kan köpa det de vill.

– Vi arbetar för att höja anseendet för vår bransch. Men vi ser aldrig några rubriker eller artiklar om att mäklarorganisationer framför synpunkter för att en större del av människor ska få köpa egenägt boende. Då hade förtroendet ökat, och även lyhördheten hos regeringen.

Intervjun närmar sig sitt slut. Naturfantasten Håkan Hellström tittar på klockan, förvånas över att tiden sprungit i väg. Det är fredag kväll, regnet öser ned utanför kontoret och vår pratstund har passerat två timmar.

– Men jag är inte den som vill rassla av ett jobb. Om jag inte har något annat inbokat så sitter jag gärna en timme extra. Ska man bara rassla av jobbet, stämpla ut, gå hem och inte tänka mer på det? Nej, sådan är inte jag.

Vad händer för din del 2018?
– Vi har en väl fungerande organisation som innebär ett minskat behov av min omedelbara närhet. Så jag har lovat att ägna mer tid åt att göra resor och sådana saker.

– Och det som ligger närmast är att åka till Uganda. Jag, min hustru och två kompisar. Höjdpunkten blir att vandra upp i de dimhöljda bergen och möta gorillorna där. Då kommer jag att sitta någon meter från dem…

– Det du, det blir häftigt! skrattar Håkan Hellström.

Fakta



Håkan Hellström
Ålder: 59 år.
Bor: Kalmar.
Aktuell: Äger och driver, tillsammans med Ingemar Florå, Svensk Fastighetsförmedling i 39 kommuner. Har cirka 80-talet medarbetare i 29 butiker.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Allt fler oroliga för kriminalitet – många vågar inte gå ut

Fler och fler människor oroar sig för att bli utsatta för olika typer av brott.

Magnus Jansson

Magnus Jansson

Kl.16:04, 21 januari, 2018

Allt fler oroliga för kriminalitet – många vågar inte gå ut
Foto: Arkiv/Casper Johansson

Fler och fler människor oroar sig för brottsligheten i samhället. Det visar en sammanställning från Nationella trygghetsundersökningen (NTU), som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerat i veckan.

Nästan en tredjedel av befolkningen, 29 procent, oroar sig i stor utsträckning över brottsligheten – en ökning med fyra procentenheter sedan 2016. Andelen är därmed på samma nivå som när den årliga undersökningen upprättades 2006. I siffrorna framgår det också att kvinnor oroar sig betydligt mer än män. Störst är oron för bostadsinbrott och för överfall eller misshandel.

– Kvinnor uppger i större utsträckning än män att de oroar sig över brottsligheten i samhället, men oron ökar för både kvinnor och män, säger Åsa Strid, biträdande enhetschef på Brå i ett pressmeddelande.

Den största könsskillnaden finns i oron för misshandel och överfall. Där svarade 23 procent av kvinnorna att de är oroliga att utsättas för misshandel eller överfall. Vid frågan om otrygghet i att gå ut sent på kvällarna så svarade 30 procent av kvinnorna att de känner otrygghet i att gå ut sent på kvällen i det egna bostadsområdet. Många medger också att de är så pass otrygga att de inte går ut på kvällen överhuvudtaget.

Bland männen är resultatet nio procent i båda fallen.

– Otryggheten bland kvinnor kvarstår på samma nivå som förra året, men framförallt kan vi notera att andelen otrygga kvinnor fortsatt är betydligt större än andelen otrygga män, säger Thomas Hvitfeldt, enhetschef på Brå.

Fakta



Om Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

NTU bygger på intervjuer med cirka 12 000 personer i åldrarna 16–79 år och genomförs årligen av Brå sedan 2006. Undersökningen mäter allmänhetens otrygghet och oro för brott, utsatthet för brott samt förtroende för och erfaren­heter av rättsväsendet. Utifrån undersökningens resultat kan slutsatser dras för hela befolkningen.

Om Brottsförebyggande rådet (Brå)

Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Sjukskrivningarna ökar – nu sätter de in åtgärder

Sjukskrivningarna ökar bland de anställda på Kristianstads kommun. Nu sätter de in åtgärder som ska få ner sjuktalen.

Henrik Nordell

Henrik Nordell

Kl.15:32, 21 januari, 2018

Sjukskrivningarna ökar – nu sätter de in åtgärder
Kristianstads kommun. Foto: Robert Rosén.

Sjukskrivningarna inom Kristianstads kommun har gått uppåt. År 2015 var antalet sjukdagar 21,9 per anställd. Året efter ökade den till 24,2. Enligt den senaste siffrorna har antalet sjukdagar nu ökat med ytterligare 0,6 dagar per år bland kommunens över 7 000 anställda. Personalen inom omsorgsförvaltningen har varit mest drabbad.

För att komma till rätta med det höga ohälsotalet sätter kommunen nu in fler åtgärder. Det långsiktiga målet är att sjuktalen ska gå ner till 16 dagar per anställd och år. Fokus ligger på att minska den psykiska ohälsan som är en stor orsak till att många är sjukskrivna.

– Trots att vi i många år har arbetat aktivt med rehabilitering, arbetsmiljöfrågor och förebyggande åtgärder följer vi tyvärr samma negativa trend med ökande sjukfrånvaro som övriga Sverige. Vi behöver nya, preventiva arbetsmetoder för att bryta trenden och öka frisktalen, säger Dan Berger (S), ordförande i personalutskottet.

Förra året undertecknade kommunen en avsiktsförklaring för friskare arbetsplatser. Inom ramen för den drivs det nu ett tjugotal olika projekt och insatser. En av åtgärderna är att öka kunskapen om psykisk ohälsa.

– Den psykiska ohälsan ökar, men det finns ingen specifik orsak till varför. Det kan vara allt från beteenden till Försäkringskassans utformning av regler eller arbetsmiljö. Vi vill arbeta förebyggande genom att höja kunskapsnivån i hela organisationen bland annat kring psykisk ohälsa, säger Johanna Näslund, HR-direktör.

Varför är det viktigt att minska sjukskrivningarna?
– För oss är det viktigt att ha friska medarbetare och kunna ta tillvara på den kompetensen vi har. Sjukskrivningarna medför också kostnader. Vi vill ta ansvar för den del kommunen kan göra för att minska antalet sjuka, säger Johanna Näslund.

Det projekt som nu bedrivs i Kristianstad görs i form av föreläsningar riktade till chefer och politiker. Idén är att de ska lära sig ta beslut som leder till friskare arbetsplatser och friskare medarbetare. Totalt 300 personer har anmält sig till föreläsningarna.

Den första hölls på fredagen med läkaren och professorn Peter Währborg. Han talade bland annat om hur stress påverkar oss människor. Han presenterade också siffror som visar att samhällets kostnader för sjukskrivningar kommer att öka från 142 miljarder år 2010 till 345 miljarder år 2030, ifall utvecklingen inte bromsas.

Nästa föreläsning är med Simon Elvnäs den 9 februari. Han är doktorand vid KTH, som föreläser om psykisk ohälsa kopplad till stress och upplevd tidspress.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Stäng