Forskning visar: Julmusik kan vara farligt

Hade du tänkt att spela julmusik på repeat? Nu är det dags att tänka om.

Fanny Olsson

Fanny Olsson

Kl.13:42, 12 november, 2017

Forskning visar: Julmusik kan vara farligt
Foto: Pixabay

Julen närmar sig med stormsteg. Gatorna pyntas med julbelysning, butikerna börjar dra fram juldekorationen och julmusik börjar spelas i butikerna.

Du kanske till och med har börjat spela lite hemma för att redan nu få in julstämningen? Men nu visar ny forskning på att julmusik kan vara riktigt dåligt för hälsan, uppger Sky News som Aftonbladet först rapporterade om.

Brukar du nynna på låtar som ”All I want for Christmas ” eller ”Mer jul” ? Nu kan julmusiken påverka vår metall hälsa negativt, menar psykologen Linda Blair i en intervju med Sky News. Hon menar att för mycket julmusik kan göra oss ofokuserade och de som är mest utsatta är dem som jobbar i en butik.

– De som jobbar i affärer runt jul måste försöka koppla bort julmusiken för om det inte gör det kan de inte fokusera på något annat, säger hon till Sky News.

Men att spela julmusik i en butik kan även uppmuntra kunder att stanna kvar längre och komma tillbaka för att köpa mer.

Men de första gångerna du hör dina bästa jullåtar kan få dig verkligen på julstämning, men när du blir bombarderad med samma låtar var du än går blir det snabbt tröttsamt.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Sponsrat inlägg från EON

I Simris har Sveriges första lokala energisystem skapats

I den lilla skånska byn Simris har Sveriges första lokala energisystem skapats med hållbar energi från vind och sol. Under de kommande tre åren kommer de boende att få se hur det fungerar att vara helt självförsörjande när det kommer till energi. Vi besökte byn för att ta del av de boendes tankar.

Martin Sköld

Martin Sköld

Kl.15:20, 21 november, 2017

I Simris har Sveriges första lokala energisystem skapats

Mitt bland gröna åkermarker, kohagar och bondgårdar ligger den lilla pittoreska byn Simris. Med knappt 200 invånare, en kyrka från 1100-talet och en blomstrande handelsträdgård är den som tagen ur ett vykort från Österlen.

Denna sensommardag går Patrik Nilsson ut mot fälten på sin sedvanliga promenad med hunden Rocky. Han arbetar till vardags skift inom plastindustrin i närliggande Simrishamn, men är ledig för dagen.

Vid en bänk som är märkt med ”Simris byalag” stannar han och Rocky till och pekar upp mot det stora vindkraftverk som snurrar några hundra meter framför dem.
– Tänk att allt det här ska försörja vår by med el, säger Patrik Nilsson och fortsätter upp på grusvägen mot anläggningen.

Här, precis utanför Simris, har Sveriges första lokala energisystem skapats. Under en testperiod ska det lokala energisystemet göra byn Simris helt självförsörjande när det kommer till energi – med endast 100 procent förnybar och lokalproducerad el i nätet.

EON, energiprojekt, Simris.

Patrik Nilsson, som är född och uppvuxen i Simris, tycker att det är spännande att ett litet samhälle som Simris får ta del av ett så unikt projekt.
– Det är riktigt häftigt. Vi människor måste förnya oss på något sätt för miljöns skull, så jag tycker bara det är positivt med sådana här satsningar, säger han.

Idealiska förhållanden
Att det lokala energisystemet hamnade just här i Simris har en enkel förklaring. Här finns ett av Sveriges bästa vind- och solförhållanden och det hade idealiska förutsättningar i form av en färdig anläggning med solceller och vindkraft.

Här startade Ola Jönsson, lokalt känd som Sol-Ola, företaget Österlenvind AB för 25 år sedan som byggde flera vindkraftverk runt Simrishamn.

Andra generationens vindentusiaster
I dag ägs anläggningen i Simris av bröderna Anders och Erik Jönsson (inte släkt med Sol-Ola Jönsson).
– Vårt intresse för förnybar energi kommer från vår far. När vi var små barn i slutet av 1980-talet så åkte vi till Legoland i Danmark. Där hade de börjat bygga vindkraftverk och vår far blev helt fascinerad. Han ville bygga ett hemma på gården i Närke, men när han läste på insåg han att det skulle blåsa alldeles för lite i Örebro där vi bodde, säger Anders Jönsson.

Fadern kom i kontakt med Sol-Ola Jönsson 1992, just när han höll på att starta upp Österlenvind AB och byggde de tre Vestasverken söder om Simrishamn. Fadern köpte då det östra av de tre verken av Sol-Ola Jönsson och sedan dess har de haft en nära vänskap.

Nästa miljövänliga steg
När styrelsen för Österlenvind AB beslutade sig för att sälja sin energiproduktion söder om Simris kändes det självklart för bröderna att köpa den.
– Vi är väldigt glada över att få förvalta det Sol-Ola och Österlenvind har skapat, säger Anders Jönsson.

Nu tas nästa miljövänliga steg på anläggningen när det lokala energisystemet börjar att testas av E.ON under de kommande tre åren.
– Vi tycker att det är jättekul att vara med om ett sådant här unikt projekt där man testar och utvecklar funktioner som kan gynna både miljön och de boende i Simris. Det är väldigt spännande att få information om hur projektet går och hur bygden tar emot det, säger Anders Jönsson.

EON, energiprojekt, Simris.

 

Lokalprofilen är förväntansfull
I Simris är det inte mycket till aktivitet denna sensommardag, men en bit in på Simris bygata sitter Jan-Olof ”Knallen” Jönsson på en bänk utanför sin verkstad och pratar med en granne i solen.

Genom dörren hörs musik från radion och inne i verkstaden hänger det rader av olika kepsar som Knallen har samlat på sig under åren. Härinne fixar han räcken, grindar, ljusstakar – allt som människor kommer in med och vill ha lagat.
– Jag är uppväxt på en bondgård precis utanför byn och har bott här i Simris de senaste 30 åren. Jag är känd som Knallen för alla som bor här. De flesta vet inte vad jag heter på riktigt, säger han och skrattar.

Som uppväxt på Österlen har han alltid haft största respekt för den omkringliggande miljön. Just därför tycker han att det är bra att E.ON har valt just Simris för att testa det nya lokala energisystemet. Han har varit på informationsträffar om projektet och är positiv till det han har hört.
– Miljön ska vi vara mer än aktsamma om, säger han och blickar ut över fälten som syns bortom hustaken. Jag är dock lite orolig för om det kommer att funka eller inte, men de säger att det ska göra det. Tanken är jättebra. Ur miljösynpunkt är det viktigt med sol- och vindkraft, tycker jag.

Förälskade sig i landskapet
Ett stenkast från Knallen Jönssons verkstad bor Karin Lefvert i ett stort hus med en ytterst välskött gräsmatta. Hit flyttade hon och hennes man för nästan tio år sedan, efter att ha sålt sin villa på Tyresö utanför Stockholm.
– Jag sa alltid till min man att jag ville ha ett hus på Österlen när jag blev pensionär. Jag är född i österrikiska Innsbruck med alperna hängandes över mig. Jag hade inga bra minnen av det. När jag besökte Österlen för första gången på 1980-talet förälskade jag mig i det här landskapet. Här trivs jag.

EON, energiprojekt, Simris.

Karin Lefvert är engagerad i Simris byalag, en förening vars syfte är att främja Simrisbornas intressen och stärka gemenskapen i byn. Bland annat anordnar de Simrisdagen varje år där det bjuds på mat och musik.
– Den här lilla byn känns väldigt levande. Vi har en härlig blandning av småbarnsfamiljer, äldre som har bott här hela sina liv och en del sommargäster. Det är väldigt trivsamt här och vi vill se till att det fortsätter vara så.

När hon fick höra att E.ON skulle utveckla ett lokalt energisystem i Simris blev hon exalterad. Hon har varit på informationsträffarna om projektet och upplever att de flesta i byn är positiva till projektet.
– Jag själv älskar vindkraftverk. Jag tycker bara att de är som fina konstinstallationer i landskapet och jag tror verkligen att de gör nytta. Sedan har tydligen E.ON lagt till stora batterier som ska garantera att det inte blir några strömavbrott. Vi får se hur det blir, men jag tycker det känns spännande!

Så funkar det
E.ONs Lokala Energisystem innebär att ett begränsat område kan bli helt självförsörjande på förnybar energi. Principen är enkel. Elen kommer främst från vindkraftverket och solcellsanläggningen, men de är även ihopkopplade med en nätstation, ett kraftfullt batterilager och ett reservkraftverk som drivs av helt förnybart bränsle. När solen går i moln och vinden mojnar är det batterierna och reservkraftverket som träder in.

Se i realtid hur det går för det lokala energisystemet i Simris

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

EMMAS MATLAGNING

Mästerkock-Emmas exklusiva recept på ”favoriträtten”

Ser det här för bra ut för att vara sant? Det är det inte. Emma Håkansson levererar ett magnifikt recept med pasta och köttbullar.

Kim Ahlqvist

Kim Ahlqvist

Kl.16:01, 19 november, 2017

Mästerkock-Emmas exklusiva recept på ”favoriträtten”

Köttbullar är en återkommande favorit som serveras året om. Favoriten kan smaksättas på ofantligt många olika sätt, men hemligheten bakom den traditionella köttbullen är enligt Emma den smörstekta löken, brödet och grädden.

Pasta pappardelle med köttbullar på nötfärs, grönpeppar-och timjansås toppat med tranbär
– Gräddig pastasås med tydlig smak av peppar, timjan och konjak som blandas med nykokt pasta och mumsiga köttbullar på viltfond. Duka fram rätten i en färgrik kompott din kastrull, säger Emma Håkansson.

Du behöver (4 portioner)
400-500 g pasta pappardelle

Köttbullar
600 g nötfärs
3 skivor skogaholmslimpa
0,5 dl grädde
1 st ägg
3 msk viltfond
1,5 tsk salt
1 st gul lök
Finhackad färsk timjan
Smör till stekning

Grönpeppar- och timjansås
2 msk hela grönpepparkorn
2 msk torkad timjan
3 msk konjak
3 msk viltfond
4 dl grädde
2 dl creme fraîche
3 msk lingonsylt
1 dl frysta tranbär

Gör så här
Köttbullar
Skär bort kanterna ifrån brödet. Lägg skivorna i en bunke tillsammans med grädde och fond – låt svälla i ca 10 minuter. Finhacka löken och smörstek hälften i några minuter tills den mjuknar.

Ha i den råa löken, smörstekta löken, färsen, ägget, saltet och finhackad färsk timjan i brödblandningen och vänd runt med hjälp av händerna. Forma till fina köttbullar. Smörstek några i taget på medelvärme, ca 6-7 min.

Sås
Mortla eller stöt grönpepparkornen så att de krossas. Torrosta tillsammans med torkad timjan i panna/kastrull. Häll på matfettet som blev över i köttbullepannan, konjak, fond och låt puttra i någon minut. Ha i grädde och creme fraîche, låt småputtra på låg värme i några minuter – såsen ska tjockna något. Tillsätt lingonsylt och frysta tranbär och rör försiktigt runt. Lägg de färdigstekta köttbullarna i såsen.

Koka upp saltat vatten till pastan och koka enligt anvisningar på förpackningen. Blanda samman den nykokta pastan med såsen och köttbullarna, smaka av med salt och toppa med färsk timjan.

Lycka till och smaklig måltid!

För fler recept – följ emmasmatlagning på instagram eller kika in emmas blogg – emmasmatlagning.se

pastaratt

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Ny studie: tidigt julpynt gör dig lyckligare

Börjar du räkna ner dagarna innan du kan börja julpynta? Nu slipper du det.

Fanny Olsson

Fanny Olsson

Kl.09:58, 19 november, 2017

Ny studie: tidigt julpynt gör dig lyckligare
Foto: Pixabay

Varje år är det samma sak – när är det egentligen okej att börja julpynta?  Vissa menar att det är första advent, andra menar mitten på november. Men nu kan diskussionen äntligen ta slut.

För enligt en ny undersökning som den brittiska sajten Unilad har gjort visar att de som julpyntar tidigt är mycket lyckligare än de som väntar.

skarmavbild-2017-11-16-kl-10-44-11

Amy Morin som är psykoterapeuten menar att de som börjar med julpynt tidigt vill återuppleva tidigare minnen eftersom julen gör oss nostalgiska och kan väcka minnen från tidigare år.

– Julhelgen kan påminna om när en älskad anhörig fortfarande levde, eller att synen på julgranen påminner om hur livet var när man fortfarande trodde på tomten, säger Morin till Unilad.

Hon menar även att julen kan bli en påminnelse till de som har förlorat någon och att julpynta kan få en att känna att man är nära den personen man har förlorat.

Så nu behöver du inte oroa dig längre – ta fram julpyntet redan idag.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Beviset: Hundägare älskar sitt djur mer än medmänniskor

Studien visar att vi gillar våra husdjur mer än vad vi tycker om andra personer.

Fanny Olsson

Fanny Olsson

Kl.16:51, 18 november, 2017

Beviset: Hundägare älskar sitt djur mer än medmänniskor
Foto: Pixabay

I en ny studie har man kommit fram till att människor känner mer empati för lidande hundar än för människor, enligt Northeastern University i Boston.

I studien hittade forskarna på en misshandel där en okänd gärningsman gick lös med ett basebollträ. Attacken slutade med att offret lämnades medvetslös med ett brutet ben och sår.

skarmavbild-2017-11-16-kl-14-00-25

Omkring 240 personer deltog och fick ta del av artiklarna. När forskarna utvärderade hur deltagarna hade reagerat och kände för de olika offren som beskrevs visade det sig att hundvalpar och småbarn väckte likvärdig empati, skriver Expressen.

Deltagarna kände mer empati till skadade djur än för andra vuxna människor.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Ny studie visar – detta syskon är föräldrarnas favorit

Nu har forskarna kommit fram till vilket av barnen som föräldrarna gillar mest.

Fanny Olsson

Fanny Olsson

Kl.13:58, 18 november, 2017

Ny studie visar – detta syskon är föräldrarnas favorit
Foto: Pixabay

Om du är storebror eller storasyster så är det här tyvärr dåliga nyheter. För det är yngsta barnet i familjen som är föräldrarnas favorit. Detta enligt en ny studie som forskare vid från Brigham Young University’s School of Family Life tagit fram, uppger brittiska Metro.

skarmavbild-2017-11-16-kl-10-03-55

I studien hade 300 familjer varit med. Det visade sig att det yngsta syskonet uppfattar sig vara mer favoriserad hos föräldrarna. ”Minstingen” känner också att detta blir bekräftat av föräldrarna och därmed förstärks bandet.

Forskarna tror att anledningen är att det minsta syskonet  brukar jämföra sig själva med sina äldre syskon och det därmed är viktigare att utveckla ett starkare band med föräldrarna.

Det bidrar även till uppfattningen från de äldre syskonet att det yngre ofta blir favoriserat.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Stäng